Sommar år 1900. I det karga norrländska samhället Tornehamn bor prästfrun Hedvig och hennes make Georg. Mellan fjällen, där renarna betar och samerna lever, ska järnvägen ta plats. Livet i norr har inte blivit som Hedvig hade hoppats. Dagarna är långa och ensamma och hon tyngs av sorg och samvetskval. Först när Hedvig börjar undervisa en grupp samiska barn fylls hennes liv med mening.

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka. Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia. Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.

Sommaren 1852 i byn Kengis i nordligaste Sverige drabbar prosten Laestadius andliga väckelse samer och tornedalingar med kraft. Samtidigt försvinner en vallpiga i de djupa skogarna. Folket drar ut i jakten på den slagbjörn som man tror härjar. Men prosten fruktar att det är en långt värre dråpare som går lös. Tillsammans med samepojken Jussi finner prosten spår av den ondska som tränger sig allt närmare och snart hotar att krossa hela väckelsen.

Livia får följa med sin granne Jonas, som är renskötare, när han åker ut på fjället för att titta till renarna. Utfärden blir en ögonöppnare för Livia, som får lära sig mer om både renar och sitt samiska arv. En lättläst bok som presenterar fakta om samer, renar och renskötsel, både som en del av berättelsen och på infogade faktasidor.[Bokinfo]

Över tjugo berättelser från Sápmi om att leva med gränser som skär rakt igenom språk och kulturer. Det handlar om att bära på flera kulturella identiteter, att växa upp utan att kunna sitt språk, om förtryck, rasism och exotisering. Och om motstånd, förr och nu.

I Samer: Ingen isolerad ö porträtterar fotografen Hans Jonsson samer i deras viktiga miljöer och sammanhang. Här möter vi några av de människor som verkar i fjällvärlden och i renskötseln; den vardag som är en naturlig och självklar del av samernas liv sedan urminnes tid. Boken innehåller även samers egna berättelser och en essä som sätter bilderna i ett historiskt perspektiv.

Sápmi är ett landområde, men ordet används också när man talar om samer och samisk kultur. I många år var rasismen mot samer utbredd i Sverige. Staten tvingade många samer att flytta, och de fick inte lära sig samiska i skolan. Varför var det så? Och hur påverkar det samerna i dag? Det och mycket annat går att läsa om i den här boken...[Bokinfo]

Ántes liv har präglats av de samiska traditionerna. För honom är det självklart att han, som familjens enda barn, ska fortsätta arbetet med renarna. Men plötsligt finns det något annat där, något som pockar och drar. Känslorna för bästa kompisen Erik har utvecklats till något större. Men vad skulle alla andra säga om de visste? Föräldrarna, släktingarna, klasskompisarna? Går renskötarlivet att kombinera med det liv Ánte vill ha? Och Erik, vad känner han? En berättelse om arv, släktrelationer och ett uråldrigt band till det som varit. Men också om förväntan, värme, om känslor som går som elektricitet genom kroppen. Himlabrand handlar om att välja vad för slags liv man vill leva, och Ánte ger en röst åt alla dem som - oavsett anledning - tvingas gå emot strömmen och vara modiga.

En av de sista dagarna av sommarjobbet på förskolan i Ammarnäs träffar Oskar renskötaren Eija, storasyster till ett av barnen. Det blir början på en omvälvande relation till Eija och till människorna, fjällen, vattendragen och själva luften omkring henne. Ovanjorden är en suggestiv berättelse om samhörighet och tillit, och om hur marken kan upplevas ge vika då två människor lyckas komma varandra riktigt nära, om så bara ett ögonblick i taget.

När Mats farfar dör öppnar familjen för första gången den förslutna och förbjudna svepask som alltid funnits i farfaderns hem. Där ligger renmärkesbevis, brev från lappfogden i Västerbottens län och foton från renskiljningar. Det visar sig att Mats härstammar från en släkt av skogssamer i Malåtrakten. Varför har det varit hemligt? Och varför vet de så lite om sin historia?

Efter den stora succén med "Stöld" är Ann-Helén Laestadius tillbaka med "Straff" - en isande vacker och obönhörlig skildring av ett samiskt trauma som gått i arv i generationer. Det är 1950-tal och renskötarbarnen Jon-Ante, Else-Maj, Nilsa, Marge och Anne-Risten är sju år när de tas från sina familjer och tvingas gå i nomadskola. Tryggheten byts ut mot en skrämmande tillvaro där samiskan är förbjuden, jojken syndig och husmor straffar dem med riset. Föräldrarna vågar inte protestera och de fina herrarna lyssnar ändå inte. Trettio år senare har de fem valt olika vägar för att överleva, eller åtminstone försöka förtränga. Men så en dag är husmor tillbaka. Går där på gatan som om ingenting hänt. Och det blir uppenbart att ingen har glömt. "Straff" är en berättelse baserad på verkliga händelser kring ett av den svenska statens största svek mot samerna. Nomadskolan har krossat generationer och lett till språkförlust, skam och brutna familjeband. [Bokinfo]

Den judiska lekkamraten Esther försvinner tillsammans med sin familj under andra världskriget. Pojken Wim i Holland tror länge att hans vän har dött. Men Esther och hela hennes familj överlever kriget på ett alldeles speciellt sätt. Det dröjer sjuttio år innan Wim får veta sanningen. Här finns också tonåringen Henny. Hon är mer arg än rädd under kriget. Varje dag klättrar Henny upp i ett äppelträd och spanar. Men vad spanar hon på?

Någon har kallat det för Goebbelsglappet: den korta tidsperiod som hinner gå mellan att något nytt djävulskap dyker upp i världen och att judarna får skulden för det. Under coronapandemin har vi kunnat se hur detta mönster har upprepat sig ännu en gång. I Hatet mot judarna berättar Björn Wiman om antisemitismens nya, förrädiska former i vår tid.

Efter succén med De bortglömda namnens bok är Kristin Harmel nu återigen aktuell med en gripande historia som utspelar sig under andra världskriget. Boken bygger på verkliga händelser.

Detektivarbetet för att få veta vad som egentligen hände de släktingar som "försvann" under andra världskriget förflyttar berättaren och läsaren över tre kontinenter, men också genom tid och rum. Medan de mördade träder fram i ljuset, i all sin modernitet och självklara livsvilja, hotar mörkret att sluka den som kliver in i det.Med sin unika förmåga att enkelt och slagkraftigt skildra vår existens berättar Joanna Rubin Dranger i "Ihågkom oss till liv" om det allra svåraste på ett sätt som både drabbar och ger oss nya insikter.En tecknad dokumentärroman om smärtan över att bli främmandegjord och avskuren från sin historia.

I Emerich Roths källare finns tio tusentals brev. De är skrivna av ungdomar efter att ha lyssnat på hans föreläsning om hur han lyckades överleva Förintelsen. I den här boken hittar du 101 av dessa brev från 30 år av föreläsande. Brev som väcker eftertanke. Brev som inger hopp. Brev som kan inspirera fler att engagera sig mot våld och rasism. Så att vi för Emerichs berättelse vidare. Så att vi aldrig glömmer.

"Denna bok är framtagen som en del av projektet Out. Projektet drivs av Emerichfonden och Fredens Hus med stöd av MUCF och Stieg Larssons Stiftelse."

Storslagen faktabok om andra världskriget. Lättillgänglig och med många dokumentära bilder.

I början av 1930-talet flyttar en tysk fotograf till Mallorca med sin familj. När spanska inbördeskriget bryter ut flyttar mamman tillbaka till Tyskland med två av döttrarna. Där förföljs de på grund av sin judiska härkomst. Först 1949 kan de återvända till den spanska ön. Tant Wussi, författarens gammelfaster, berättar om sitt liv i boken som är vackert illustrerad med akvarellmålningar.

Strax innan andra världskriget bryter ut anländer en ensam judisk pojke till Falun på flykt undan nazismen. Hela hans familj ska bli mördad och många år senare försöker hans dotter närma sig förintelsen genom samtal med en annan överlevare. Det blir en berättelse om hjälplöshet och ondska men också om medmänsklighet och om att hitta styrkan att gå vidare, trots att man vet att det värsta kan hända.

NOMINERAD TILL WOLFSON HISTORY PRIZE 2021. FINALIST I CUNDILL HISTORY PRIZE 2021. Hur ska vi kunna förstå oss själva om vi inte vet varifrån vi kommer, inte känner till vår bakgrund? Den här frågan hemsökte barn som överlevde Förintelsen och bara hade vaga minnen – eller inga minnen alls – av tiden före kriget. Barnen visste inte alltid vad de egentligen hette, vilka deras föräldrar var eller var de hade fötts. I denna bok låter oss historikern Rebecca Clifford möta ett antal judiska barn som hade drabbats av det här svårhanterliga ödet. Vi får följa barnen genom livet, ta del av deras tonår, vuxentillvaro och ålderdom. Se dem uppfinna sig själva – inför andras ögon såväl som sina egna. Clifford bygger framställningen på arkivmaterial av olika slag och andras och egna intervjuer. Hon vidgar perspektivet till att omfatta också människor som på olika vis tog hand om barnen efter krigsslutet och intresserar sig även för de forskare som studerade barnen, till exempel Anna Freud. Clifford vill framför allt kartlägga de långsiktiga följdverkningar som barnens erfarenheter av Förintelsen fick och lyfta fram den kamp barnen – som ofta fick höra att de hade haft tur – var tvungna att föra för att erövra rätten till en identitet som förintelseöverlevare. Resultatet har blivit en rik och ofta överraskande berättelse om vad en barndom präglad av förluster och uppbrott kan innebära – och om vad livet efter en sådan barndom har för omkostnader. Rebecca Clifford är professor i Europeisk historia vid Durham University.

Anne Franks dagbok utgiven i sin helhet och i direkt översättning från holländskan.Den innehåller ytterligare 42 dagar av Anne Franks liv. Här skriver hon om relationen till sin mamma, om förälskelsen i Peter som delade samma gömställe samt funderingar kring pubertet och att vara kvinna.

När Leon var tio år invaderade tyskarna Polen och hans familj tvångsförflyttades till gettot i Krakow. Leons pappa fick arbete på Schindlers fabrik och lyckades övertala Schindler att låta sonen arbeta vid hans sida. Leon blir nummer 289 på Schindlers lista och överlever tillsammans med föräldrarna och två av syskonen.

Bibliotekarien i Auschwitz är en otrolig berättelse om en flicka som riskerade sitt liv för att hålla böckernas magiska kraft vid liv under Förintelsen. Romanen är byggd på den verkliga berättelsen om Auschwitz-överlevaren Dita Kraus. Ur det mörkaste växer en berättelse fram om mod utöver det vanliga, och om hopp.

Vill du bli lugnare, mer fokuserad, få bättre minne och tänka snabbare och mer kreativt? Då ska du röra på dig! När du tränar mår inte bara musklerna bättre. Hjärnan blir också piggare och starkare. I Hjärnstark berättar överläkaren Anders Hansen varför det är så bra för hjärnan med träning. Han tipsar också om hur du tränar din hjärna på bästa sätt. Det är enklare än du kanske tror. Detta är en lättläst version av Hjärnstark.

De rika Ingmarssönerna är storbönder i Dalarna i slutet av 1800-talet. Flera i släkten Ingmarsson går med i en väckelserörelse. De utvandrar tillsammans med andra bondfamiljer till det heliga Jerusalem. De vill gå i Jesus fotspår och vänta på hans återkomst till jorden. På plats i Jerusalem lever de och arbetar i en amerikansk koloni som hjälper sjuka och fattiga. Det är härligt att vandra i samma stad som Jesus en gång har gjort. Till en början trivs de svenska bönderna med det nya livet. Men hemska händelser får många att undra om det var rätt att lämna Sverige. Det är svårt att leva med alla sjukdomar och andra faror i ett nytt land. Hur ska det gå för Ingmarsläkten? Vinner kärleken över ondskan? Vem får leva och vem får dö? Jerusalem är ett av Selma Lagerlöfs mest omtalade verk och bygger på verkliga händelser. Nu kommer den på lättläst svenska i två delar. Det här är del 2.

De rika Ingmarssönerna är storbönder i Dalarna i slutet av 1800-talet. De äger bygdens största gård och är vana att bestämma. Bondfolket respekterar dem och vet att en Ingmarsson följer Guds vägar och försöker leva rätt. Men livet är inte alltid enkelt. Ingmarsläkten drabbas ofta av olyckor och grym död. Kärleken är inte heller lätt att förstå sig på. När nya församlingar och idéer kommer till Dalarna förändras livet för många. Det känns plötsligt lättare att leva. Att följa Guds väg är det enda sättet att bli fri från ondska. Hur ska det gå för Ingmarsläkten? Vinner kärleken över ondskan? Vem får leva och vem får dö? Jerusalem är ett av Selma Lagerlöfs mest omtalade verk och bygger på verkliga händelser. Nu kommer den på lättläst svenska i två delar. Det här är del 1.